Apoteken och Europa

2021-12-10

För Enorama Pharma, för våra produkter och för vårt erbjudande, spelar apoteken en viktig roll. I en alltmer digitaliserad värld är apoteken fortfarande den plats där kunskap, produkt och människa möts en stund i verkligheten. Som en självklar förlängning av Enoramas genomarbetade och seriösa produkterbjudande ska vi finnas i ett lika seriöst sammanhang. Förtroendet för, och tillförlitlighet till, är starka incitament för ett apoteks verksamhet och fortlevnad. Idag inte minst, då apoteksbranschen i Sverige sedan 2009 är konkurrensutsatt med flera aktörer som profilerar sig genom omfattande, aktiv, marknadsföring.

Ur ett historiskt perspektiv har apoteken ursprungligen haft en nära koppling till läkarkåren och stått för både expedition av receptförskrivna läkemedel, egen tillverkning och försäljning av egenvårdsläkemedel och kompletterande produkter. Apoteksliknande verksamheter har funnits så långt tillbaka som antiken. Genom århundranden har apoteken därefter utvecklats till fristående verksamheter.

I Italien t.ex. fanns apotek redan i början av 1200-talet. Därifrån spred sig idén till Tyskland där apotek uppstod i många olika städer och vidare över gränserna. Reglerad genom särskilda så kallade apoteksförordningar växte apoteksinstitutionen fram över hela Europa. I Sverige har det funnits offentliga apotek sedan början av 1500-talet.

En alltmer växande läkemedelsindustri i slutet av 1800-talet gjorde sedan att apotekens beredning, tillverkning, ersattes med fabriksframställda läkemedel. Från 1950-talet och framåt har apoteken blivit de renodlade läkemedelsbutiker vi känner idag.

Det finns över 1 400 öppenvårdsapotek i Sverige. Branschen domineras av fem apotekskedjor. Utöver apotekskedjorna finns 38 företag med ett eller ett fåtal apotek. Dessutom finns tre e-handelsapotek utan några fysiska butiker.

Merparten av apoteken internationellt är enskilt ägda. Stora kedjor finns i ett flertal länder, men totalt, och ur ett globalt perspektiv, finns fler enskilt ägda apotek än kedjeapotek.

Alla apotek i Sverige, oavsett ägare, regleras genom olika kvalitetssäkrande lagtexter, förordningar och föreskrifter från Läkemedelsverket, Tand- och läkemedelsförmånsverket och Socialstyrelsen. Läkemedelsverket är också den myndighet som utfärdar tillstånd att bedriva apoteksverksamhet. Avgifter tas ut för tillståndsansökan och för varje apotekstillstånd och kalenderår.

Men hur ser då apoteken ut i Europa? Är branschen likartad som i Sverige, eller hur fungerar det?

Den frågan ställde vi till Lars-Åke Söderlund, vice-president i FIP (International Pharmaceutical Federation). En organisation vilken representerar över fyra miljoner farmaceuter och läkemedelsforskare globalt. Under hela sitt yrkesliv har Lars-Åke Söderlund arbetat för att förbättra läkemedelsanvändningen och utveckla farmaceuternas roll på apotek i Sverige och i världen. Ett arbete för vilket han blev belönad med utmärkelsen Årets Farmaceut 2020. Lars-Åke Söderlund ger följande bild av apoteken i Europa:

- Det krävs en licens för att öppna och driva ett apotek i alla länder inom WHO:s europeiska område. Tillstånd som utfärdas av den nationella myndigheten i respektive land efter givna, och ibland de praktiska, förutsättningar som råder. Exempelvis kan det i vissa länder finnas begränsningar kring hur nära ett apotek kan ligga ett annat. Själva ägandeformen varierar också i de europeiska länderna.

År 2009 bekräftade EU-domstolen att varje medlemsstat kan vidta sina egna åtgärder för att garantera en hög nivå av konsumentskydd avseende apotek. I detta sammanhang bedömdes exempelvis Tysklands krav på att ett apotek måste ägas av en apotekare, inte andra ägarintressenter eller kedjor, vara helt i linje med EU-lagstiftningen och ansågs vara effektiva konsumentskyddsåtgärder, berättar Lars-Åke.

- Utländska kedjor har såklart haft invändningar och protesterat, men som sagt, EU-domstolen har slagit fast att Tysklands krav på ägandet gäller: Varje apoteksägare får äga ett huvudapotek och tre filialapotek. Filialapoteket måste uppfylla samma krav som det som definieras som huvudapoteket. För övrigt gäller fri etableringsrätt i Tyskland.

Enligt tyska Statista fanns år 2020, 18 753 offentliga apotek i Tyskland. Antalet filialapotek har stigit till den nuvarande högstanivån på 4 643 stycken. De tyska apotekens omsättning har under flera år varit stadigt uppåtgående och uppgick år 2020 till cirka 56,7 miljarder euro. Intressant att notera är att den genomsnittliga omsättningen per apotek stigit till ett rekordvärde på cirka 2,78 miljoner euro. Omkring 90 procent av denna omsättning står utlämning av läkemedel för. Knappt nio procent av det så kallade tilläggssortimentet.  I Tyskland anses läkemedel vara i särskilt behov av rådgivning och säljs med några få undantag endast på apotek. Lars-Åke igen:

- Majoriteten av apoteken i EU ligger i medlemsländer med liknande restriktioner som Tyskland. Mindre än hälften av alla EU-apotek verkar i medlemsländer utan ägandekrav. Inte så många av EU-apoteken tillhör apotekskedjor. Regelverken för receptfria läkemedel varierar också mellan EU:s medlemsstater. Kriterierna för klassificering av olika läkemedel i denna kategori skiljer sig åt. Därför finns det inget enhetligt system för att beteckna ett läkemedel som receptfritt. Egenvårdsläkemedel regleras av myndigheter i varje land där de säljs. Efterlevnad av föreskrifter säkerställer deras kvalitet, säkerhet och effektivitet när de används på avsett sätt.

- Receptfria läkemedel används av många européer som en viktig del av egenvården. Det är tillåtet att göra reklam för den här typen av läkemedel i både tryckt och elektronisk media då de anses bidra till att begränsa läkemedelsutgifterna, eftersom de inte omfattas av ersättning via socialförsäkringssystemen. I Spanien exempelvis måste all reklam för receptfria läkemedel åtföljas av en information att man ska kontakta sin farmaceut för mer information.

- I många av EU:s medlemsstater säljs även receptfria läkemedel på andra ställen än apotek, utan apotekspersonal som kan ge ansvarsfull information om hur de ska användas. Något som kan utgöra en potentiell fara för kundernas hälsa.

Uttåget ur EU, Brexit, blev ganska uppenbart en rejäl utmaning för den brittiska hälso- och sjukvården. Initialt behövdes ett stort fokus läggas på arbetskraften inom vården, då man var - och fortfarande är - beroende av hälso- och sjukvårdspersonal från övriga Europa. Brexit innebar också en tuff utmaning för ett absolut nyckelområde: Försörjning av läkemedel, men också att förhindra kraftiga prisökningar på egenvårds- och receptläkemedel och för att säkerställa Storbritanniens attraktionskraft inom life science. Sett till idag verkar allt gått relativt bra: Andelen restnoterade läkemedel har inte ökat. Tillgängligheten till läkemedel och apotek är god.

- I Sverige år 2020, såldes knappt 211 miljoner läkemedelsförpackningar. Ungefär hälften av dessa är receptbelagda läkemedel. Cirka 43 procent är receptfria läkemedel och cirka 7 procent är rekvisitionsläkemedel.

Globalt omsatte läkemedel drygt 845 miljarder euro. Motsvarande 8 672 miljarder kronor i 2018 års växelkurs och beräknat i tillverkarens pris. Världsmarknaden domineras av USA med en andel av cirka 49 procent. Europa utgör drygt 23 procent. Längre bort, Afrika, Asien och Australien, utgör tillsammans drygt 17 procent. Japan står för drygt sju procent av världsmarknaden. Latinamerika drygt tre.

Närmast ofattbara 9,7 miljarder förpackningar med receptfria läkemedel och 1 miljard förpackningar mineraler och vitaminer köptes av européer år 2019 för att förbättra hälsan och bidra till deras välbefinnande. En gigantisk marknad, avslutar Lars-Åke Söderlund.

Vi kommer att vända tillbaka till Lars-Åke i fler artiklar framöver, gällande apotekbranschens villkor och verklighet också utanför Europa. Där Australien, Kanada och USA är mycket intressanta ur ett globalt perspektiv, med utvecklingen av exempelvis ett stort antal evidensbaserade tjänster. Tänkta att bidra till en effektivare och mer kostnadseffektiv vård, vilken ska ge understöd till en ökad överlevnad vid t.ex. kroniska sjukdomar.

Ett stort fokus läggs på farmaceutisk omsorg och apotekens roll som en primärvårdsaktör. Något vi även känner igen från Sverige.